Ahh...

Hur kan det komma sig att man har en glasklar tanke ena minuten, för att sedan totalt glömma bort den, och sedan återigen komma på den när det absolut inte spelar någon roll att man någonsin tänkt den. Jag hade en klockren inledning på detta första inlägg i min nya blogg (yeah - jag har ju faktiskt bloggat på andra ställen). Jag vet att det var en bra tanke.

En del av psykoterapin (jag är uppenbarligen "a headcase" men det viste väl alla?) innebär att man ska brya gamla, dåliga vanor, ersätta dem med nya bättre. Så jag jobbar på mina people-skills. Det går långsamt, inte helt övertygad om att det faktiskt finns trevliga människor därute. Visst, jag råkar ju känna många trevliga personer - men varje regel har ju som bekant undantag. Efter lite alkohol kan jag däremot prata med folk både till höger och vänster - så är lösningen att ständigt vara lite smått berusad? Det är ju ett synnerligen trevligt tillstånd att vara i. Det är något att ha i åtanke.

Tack vare alkoholen (och alkoholen som komsumerades kvällen innan) hade jag mycket trevligt på Gröna Lund med Linda och hennes crew. Det var ju så trevligt att jag faktiskt pratade med taxi-chauffören på väg hem. Jag var tydligen en mycket trevlig kund dessutom. Så trevligt. Kanske missbrukar ordet trevligt: jag använder det för att beskriva det mesta....

"Det var trevligt att träffas"
"Jag hade en trevlig kväll"
"Va det skönt för dig?/ Jo, det var trevligt"

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0