Lite löjligt....???
Ibland känns det verkligen som om Baudillard och Lyotard slog huvudet ¨på spiken när de talade om tecken som bara refererar till andra tecken, som i sin tur refererar till ett annat utan att förverkligas i något "riktigt". Dömt att alltid vara en kopia av något, och alltid bara definieras som ett negtiv av något annat. Ahh....makes my head spin bara av tjusigheten i tanken.
Men när man läser andra bloggar och de inleds med att beskriva hur de i skrivande stund faktiskt sitter och bloggar - ja, då känns det lite som ett levande exempel. Är det inte bloggande om man inte faktiskt definierar sitt eget beteende som blogging? (Och hur fan böjer man ordet blogg i alla dess led?) Awh, tycker att det blir lite overkill när bloggaren känner sig tvungen att faktisk skriva: idag kommer jag blogga mycket/litet/från båten/på dass/upponer....hmmm....finns det inget naturligare sätt att låta detta faktum komma fram?
Just nu bloggar jag från jobbet. Faktiskt!
Öhm, känns inte bra.
Nästan klar med "The end of Mr.Y"..är helt upp åt väggarna kär i boken, även om jag bara orkar läsa lite i taget för att smälta allt mellan gångerna. Läsa 5 minuter, vila 5, läsa 5 minuter, vila 5. Intervall-läsning????
Har dessutom insett att jag skulle ta livet av mig om jag fick ett barn med en "tick". Hade en unge inne som "grymtade" hela tiden. Irriterande.
Och sen får man dåligt samvete för att man tycker att ungen är irriterande, sen känns det som att "jag får väl tycka att ungen är irriterande om JAG vill", men ändå, anledningen till att man blir irriterad är ju att det finns sociala normer som formar/hämmar vårt beteende mot andra, vilket är tacksam i och med att jag kan tänka mig att vi inte skulle vara så värst trevliga mot andra utan dessa hämningar. (Här har Majlyckats dra ut en mening till 4 rader. Imponerande?)
Bah. What to do now? Maybe Eat?
Men när man läser andra bloggar och de inleds med att beskriva hur de i skrivande stund faktiskt sitter och bloggar - ja, då känns det lite som ett levande exempel. Är det inte bloggande om man inte faktiskt definierar sitt eget beteende som blogging? (Och hur fan böjer man ordet blogg i alla dess led?) Awh, tycker att det blir lite overkill när bloggaren känner sig tvungen att faktisk skriva: idag kommer jag blogga mycket/litet/från båten/på dass/upponer....hmmm....finns det inget naturligare sätt att låta detta faktum komma fram?
Just nu bloggar jag från jobbet. Faktiskt!
Öhm, känns inte bra.
Nästan klar med "The end of Mr.Y"..är helt upp åt väggarna kär i boken, även om jag bara orkar läsa lite i taget för att smälta allt mellan gångerna. Läsa 5 minuter, vila 5, läsa 5 minuter, vila 5. Intervall-läsning????
Har dessutom insett att jag skulle ta livet av mig om jag fick ett barn med en "tick". Hade en unge inne som "grymtade" hela tiden. Irriterande.
Och sen får man dåligt samvete för att man tycker att ungen är irriterande, sen känns det som att "jag får väl tycka att ungen är irriterande om JAG vill", men ändå, anledningen till att man blir irriterad är ju att det finns sociala normer som formar/hämmar vårt beteende mot andra, vilket är tacksam i och med att jag kan tänka mig att vi inte skulle vara så värst trevliga mot andra utan dessa hämningar. (Här har Majlyckats dra ut en mening till 4 rader. Imponerande?)
Bah. What to do now? Maybe Eat?
Kommentarer
Trackback
