Min fina kissekatt!

Vaknade, fortfarande lite små full, inatt av att någon andades i mitt ansikte. Jag låg på sidan och mitt emot mig låg Tiny...nära nära. Så nära att jag kunde känna morrhår och små pustar av andedräkt. Sen satte han upp båda fram tassarna i ansiktet och började spinna.

Matte älskar sin lilla kille. Jovisst, jag älskar ju den stora drumeln också. Men han är mer av "allas katt", han bryr sig inte speciellt vem han sover med, vem som håller honom, eller vem som kommer hem. Tiny är min, bara min, katt. Och jag är hans matte. Han sover jämt med mig, älskar att ligga nära och mysa, bryr sig mest om mig. Min fina kissekatt.

Nu är det ju också så att han kanske inte var fullt små mysig när han började tycka att det var så pass mycket mys att han var tvungen att klösa lite. Jag borde verkligen klippa han små klor.

a bad day

Idag var dagen som ni utvalda få vet om. Påväg hem så höll jag på att spy i bussen när två killar i "övre tonåren" gick på och formligen stank parfym, på ett sätt som bara smygis-alkisar kan göra. Huvudet mot rutan, kallt, försök att inte få ett utbrott. Eller spy. Fan vilket dåligt humör jag blev på, och det hjälper inte ett dugg att vara omgiven av idioter. Inte alls!

Och faktum är att jag lyckades ta mig hela vägen hem, svalde två värktabletter med lite vatten och då....tja, det va ju inte hur obehagligt som helst i o m att jag inte hade något i magen. Men conny undrade varför matte helt plötsligt försökte få upp en hårboll. Sötnosen. Tre veckor till sista besöket, då ska allt vara urvärlden.

Kämpade mig dessutom in på apoteket och köpte rengöringsmjölk för ansiktet. Så nu ska mina små finnar dödens dö. Känns ki lite bättre att spendera 50 kronor där än 800 kronor på Kicks. No way in hell. I övrigt ska dessutom en foundation och mascara och kajalpenna inhandlas. Jobbigt, kanske imorgon?

Luktminnen och mina grannar!

mina grannar, och lukt-minnen!

Jag gillar min transa till områdes-granne skarpt. Vet inte riktigt vart i området han bor men nära är det. Började se honom för några år sedan - då var han ganska ny på det där med smink och läppstiftet (varför föredrar transor knallrött?) kunde hamna lite varstans. Numera sminkar han sig...tja, fortfarande uselt men det är i alla fall inte överallt, utan hamnar mest i det generella området det är ämnat för.

Man kan ju dock ifrågasätta varför han inte rakar sig oftare? en "five o'clock shadow" är inte snyggt på en transa, inte på någon transa.

Idag hade han på sig såna där leggings som GinaTrico har, fejk-denim-leggings, en halvlång damkappa, handväska och till det cowboyboots storlek 45. Nice outfit. Han har dessutom sparat ut sitt hår, inga fler peruker på den...eh..bruden/snubben? Aja, för att ytterligare kompletera bilden så är han ca 55 år, 170 cm och småtjock.

I övrigt gick jag, på min långa väg hem från E och P förbi en man med en parfym (heter det parfym på killar?) som gav mig en instant flashback till - tja, sist kusin L var uppe i Stockholm.....för en sekund var jag liksom...tillbaks i ett mycket trevligt minne. Aja, minnena efter det trevliga minnet är inte så trevliga, men det behöver man ju inte tänka på. Hursomhelst; jag gillar bäst när söta pojkar luktar gott! Jag blir som en kelig kellogstiger då.

På tal om kusin L, om bara några timmar kommer jag träffa henne, bästa kusin L. Helgen kommer spenderas i Kalmar på SPA, med massa av tjejsnack och trevligheter.

Så trevligt. Näe...om man skulle ta och packa lite och kela med kiiiisarna.


För att överleva

Ibland känns det som att det enda sättet att ta sig igenom något är att stänga av alla känslor, koppla på autopiloten, och bara låtsas att allt är okej.

Dethär är en perfekt avslutning på år 2009 som endast överträffas av år 2004 i att suga.

Autopilot på.

Tydligen...

stavar jag fucking illa också. Shit.

Jag behöver....

köpa:

1 par träningsbyxor att mysa omkring i hemma - då Conny hårat ner mina andra till den milda grad att jag funderar på att slänga dem. Tips: Låt inte eras MaineCoon katt sova på era kläder.

1 par vinterstövlar. Jag har tittat ut ett par. Fiiina.

1 lång vinter jacka. (Ja E. Du hade rätt om att man fryser om rumpan annars - det är väl antingen att köpa en längre jacka eller gå upp lite i vikt.)

Fler par strumpor - Conny har ätit på mina vinter strumpor, behöver han kanske 3 mål om dagen?

Fler på trosor - det finns faktiskt ett bäst-före-datum på underkläder. När resåren inte fungar ok så har man överskridit detta datum med råge.

Mest behöver jag nog byxorna och stövlarna. Om man kanske skulle "unna" sig det? Eller så kanske jag inte förtjänar att unna mig något utan borde bara lida?

Only time will tell. Suck.

Matsmältningsbesvär

Det finns människor som helt uppenbarligen inte borde få finnas till, våldtäktmän, pedofiler, mördare (allt beroende på vart man drar gränsen för vad som är hemskt) - jag drar den vid bingolottoförsäljare. Har aldrig träffat en bingolottosäljare (i vuxen skepnad - ibland tvingas ju barn sälja de förskräckliga sakerna) som jag gillat. Vet inte vad det sitter i men hela bingolottogrejen är för mig ett stort HAT. Ja, jag HATAR bingolotto. Det går inte att beskriva hur mycket. Det är roten till mycket av min frustation....fy fan vad jag hatar, hatar, hatar bingolotto.

Det är förknippat med så mycket ondo.

När jag jobbade åt fuckface som assistent, var det en stående grej att varje söndag spela bingolotto, eftersom han inte kunde hålla en penna så var det assistenterna som fick "dutta". Och så var man tvungen att kommentera allt, så småprata, att vara trevlig när man egentligen bara kände för att skjuta sig själv i hjärnan. Blow my brains out so to speak.

Värre var det på tisdagarna när han ÅKTE iväg på pensionärsbingo och man fick sitta i en skolmatsal (bara där är ju grym ångest) och "dutta", fy i hela jävla helvete vad jag hatade att jobba tisdagskvällar. Av hela min själ. Men o lov fanns det ju dessutom andra människor för fuckface att tala med där. Jag var inte ensam utsatt. Ursh....bara minnet av hans urinluktande uppenbarelse och den eviga snusen som han även sov med (ibland under läppen, ibland på kinden) ger min kväljningar. Vet inte vad som var värst, bingo eller fuckface, jag tror att det kan vara en kombination. Kallt var det, ont i ryggen fick jag...grinig blev fuckfacefan.

Inte ens i videobutiken är man skonad från bingolotto, i Vallentuna springar orangutang-mannen (som R kallar honom - passande!) omkring och frågar om man ska köpa lotter. Get out! Men ÄNNU värre är det på söndagarna i Väsby butiken. Då står Tony (? - heter gubbjävlen så) och säljer bingolotter. Jag fattar att han är sällskapssjuk och tycker att det är trevligt att prata lite med de som står i butiken och Helena är säkerligen hur snäll som helst när hon har stått, bara därför att Helena är en fantastisk människa. Men jag hatar personen. Okej. Jag vet att jag slänger omkring ordet HATAR lite väl ofta men när man känner för att faktiskt ta en klubb och SLÅ IHJÄL personen, alternativt att göra det mot sig själv så tycker jag att HATAR blir det bäst beskrivande ordet.

Han småpratar som sina olika jobb (tydligen delar han ut DN om nätterna i området där jag bor och således kan jag inte läsa DN utan att undra om det är han som hållit iden och då är den tidningen förstörd för mig), han pratar om hur mycker folk det är, om vilken dvd jag har på. Och hela tiden vill jag bara att han ska gå. Han är obehaglig och han säljer bingolotter. Go away. Men det funkar inte. Och Matsmältningsbesvär får jag när det jävla gubb-faaan:et tittar runt hörnet in i personalutymmet där jag försöker att få i min lite middag och ropar: Är det gott?

Klart som jävla fucking faan att det är gott. Jaa, jag äter pasta och köttfärssås.

Han skramlar med mynten i sin ficka och jag vill bara döda honom. Det går mitt blodtryck att skjuta i höjden. Inte nog med att man ska vara bered att ta kunder mitt i maten, man ska också prata med honom tycker man. nej Nej NEJ! Jag avskryr att bli STIRRAD på när jag äter. Hur jävla ohyfsad får man vara? Nu har jag fucking ont i magen, är sur, stressad...känner för att starta ett bråk med någon, önskar av hela mitt hjärta att han skulle starta ett litet bråk; typ bara säga något opassande, så jag fick be honom dra åt helvete. För tydligen kan man ju inte oprovocerat göra något sådant. Eller?

Jag hatar bingo, jag hatar bingoförsäljare. Renae: Om du läser detta -  jag hatar honom som du hatar mimare.


Som att boka tid hos tandläkaren....

....precis den känslan har jag. Jag borde verkligen palla mig iväg och kolla detta, men jag vill inte, vill inte, vill inte. Tyvärr är det ju precis som hos tandläkaren - väntar man för länge så har de där små, små hålen blivit en rotfyllning och man får punga ut med en massa surt förvärvade money.

I'll get it checked on monday. Or sunday.

(Kryptiskt och nu är alla nyfika - ska hon till tandläkaren igen!?!?)

Längtar som tusan till tisdag klockan 17. Då har jag min första sammanhängade ledighet på.....eh, jag vill inte tänka på det. Ser dessutom lite fram emot tiden hos psykologen, en liiiiten klapp på huvudet borde jag ju förtjänat i o m att jag faktiskt lyckades klämma fram några tårar vid senaste besöket. Mer ett resultat av pms än att jag faktiskt har "mer kontakt med mina känslor". Gillar Eva, men ibland kan jag inte hjälpa att jag får "utomkroppsliga" upplevelser där jag faktiskt ser det komiska i att jag sitter och snackar om MASSA shit, och hon bara sitter där och analyserar. Nyktert sett så: vem faan skulle egentligen tycka att en sådan situation var speciellt bekväm???

Den lilla kisse katten kommer dö om han gör om det han gjorde inatt: klockan tre hoppar han upp i sängen med sin leksaksmus som han sedan (genom att hoppa, bita och fräsa) massakrerar. Mig också i brådskan. Och jag fattar att det var högtid för lite payback för alla de gånger som jag väckt honom genom att lyfta upp honom, köra ner ansiktet i pälsen och pussa på honom (kela ska man endast göra på morgon och kväll genom att små bitast lite - enligt Tiny).

Inser att jag lägger otroligt mycket fokus på dessa katter. Jag fattar att de inte är människor. Men eftersom jag knappt träffar människor, och definitivt inte människor som man får klämma på, kela med och på andra sätt förgripa sig på: jag tänker fortsätta prata mycket om mina katter. I have nothing else....(dramatic)

Uttråkad. Väntar på att kunna streama de sista minuterna av Fringe (pilot avsnittet). It's my new show. Lyssnar på thevoice webbradio. Imorgon blir det sovmorgon till halv 10. Yeah..sleep!

Lite löjligt....???

Ibland känns det verkligen som om Baudillard och Lyotard slog huvudet ¨på spiken när de talade om tecken som bara refererar till andra tecken, som i sin tur refererar till ett annat utan att förverkligas i något "riktigt". Dömt att alltid vara en kopia av något, och alltid bara definieras som ett negtiv av något annat. Ahh....makes my head spin bara av tjusigheten i tanken.

Men när man läser andra bloggar och de inleds med att beskriva hur de i skrivande stund faktiskt sitter och bloggar - ja, då känns det lite som ett levande exempel. Är det inte bloggande om man inte faktiskt definierar sitt eget beteende som blogging? (Och hur fan böjer man ordet blogg i alla dess led?) Awh, tycker att det blir lite overkill när bloggaren känner sig tvungen att faktisk skriva: idag kommer jag blogga mycket/litet/från båten/på dass/upponer....hmmm....finns det inget naturligare sätt att låta detta faktum komma fram?

Just nu bloggar jag från jobbet. Faktiskt!

Öhm, känns inte bra.

Nästan klar med "The end of Mr.Y"..är helt upp åt väggarna kär i boken, även om jag bara orkar läsa lite i taget för att smälta allt mellan gångerna. Läsa 5 minuter, vila 5, läsa 5 minuter, vila 5. Intervall-läsning????
Har dessutom insett att jag skulle ta livet av mig om jag fick ett barn med en "tick". Hade en unge inne som "grymtade" hela tiden. Irriterande.

Och sen får man dåligt samvete för att man tycker att ungen är irriterande, sen känns det som att "jag får väl tycka att ungen är irriterande om JAG vill", men ändå, anledningen till att man blir irriterad är ju att det finns sociala normer som formar/hämmar vårt beteende mot andra, vilket är tacksam i och med att jag kan tänka mig att vi inte skulle vara så värst trevliga mot andra utan dessa hämningar. (Här har Majlyckats dra ut en mening till 4 rader. Imponerande?)

Bah. What to do now? Maybe Eat?

kanske lite väääl koko(t)

Ursh, jag hatar att komma ihåg mina underliga drömmar. Fast jag tröstas av det faktum att de är just drömmar - och inte hallucinationer annars hade jag varit en riktigt koko brud.

om man skulle ta och försäkra sig om att jag inte har blivit helt...galen:
1. Har min kusin Jeanette skaffat sig ett till barn i form av en tesked? och måste man när man håller i teskeden stödja dess huvud?
2. Är jag på semester i ..? Och det plötsligt blir översvämmning och jag måste snorkla efter...något?
3. Har pappa fått ett nytt jobb? För i min dröm så jobbade han med att ge kräftor den där salta smaken, genom att kissa på dem. Jag tror att det är denna del av min dröm som stör mig mest. Oavgjort mest.

Och nu till övriga nyheter:
Det har gått lite mer än ett år sen jag flyttade ut från H's lägenhet. Shit liksom. Shit. Har jag bott hos pappa i ett helt jävla år?!?! (Panik) Det skulle ju bara vara en temporär lösning. Det va ju meningen att H och jag skulle lappa ihop vårt förhållande, bli starkare tillsammans, han skulle få ett nytt bättre jobb, vi skulle börja tänka på familj (utökning i form av bebis). Det va ju inte meningen att jag skulle göra slut, bo på heltid hos pappa, flytta över katterna, låta honom skämma bort dem.

Thing don't always go as planed. Det är för övrigt ett halvår sen det tog slut, nästan i alla fall. Damn. Det här sista halvåret har gått fort. Vart tog det vägen liksom. Vänner har flyttat, till Nynäshamn, Bromma...you name it. Andra har producerat söta barn (yes Le Zilver, I'm keeping track of the one you call J). Jag står liksom lite still och stampar. Och jag har inte direkt ett problem med detta.
Sure: det skulle vara soft att ha en egen lya, mer pengar, en "livskamrat". But hey: I've got a job I like. Vänner som kommit mig närmre, en pappa som tydligen efter 24 år häromdagen fick impulsen att fråga hur jag mådde.

(Jag är imponerad över detta: vilket i sig är lite sorgeligt men det innebär ju att allt mitt gråtande och alla gånger jag mot hans vilja har delat med mig av saker som hänt mellan mig och H, faktiskt lönat sig. Han börjar bli mer som en "vanlig").


Ah...in other news: jag ogillar inte direkt min livssituation. Jag är mer väl balanserad än för ett år sen, but there is always room for improvements.

Just a few days more...

Sådär, nu har man jobbar varje dag i 9 dagar, vilket innebär att det bara är 3 dagar kvar tills jag är ledig...i hela 1 dag :P Yeah, jag vet att det är mitt eget fel som säger Ja till hur mycket jobb som helst och är super dåligt på att planera  in lite ledighet. Det ska bli mitt nyårslöfte till mig själv, åtmistone 2 dagar ledigt i veckan. Har ju knappt sett mina små kissar....

Tiny var sitt allra sötaste jag i gårkväll när han kröp upp och la sig bredvid huvudkudden och började spinna så hela kudden skakade. Då smälte jag. Han och Conny är mattes finaste pojkar. Imorgon ska jag åka hem efter jobbet och bara vara med dem, sen på måndag också innan det är dags att gå på gymmet och sen jobba (igen). Ska också försöka klämma in lite städning, undanplockning och allmän rensning på måndag. Plocka bort kläder som jag inte vill ha/inte kan ha (tjockis). Städa. Kanske städa katterna lite också. Klippa klorna och borsta pälsen lite - i alla fall på Conny som verkar vara en liten hårmaskin.

Yeah. Looks lite a fun weekend for me. Men det var trevligt att dinnera med Esa och Lisbeth. Hjort!

Att leva ut sina lustar...

...är tydligen farligt farligt. Och då talar vi inte sexuella lustar, utan lustar av ett helt annat slag. I want green hair!!! Jämt. Hela tiden. På sätt och vis önskar jag att jag hade levt ut min "tonårsrebelliska tid" när jag faktiskt var tonåring. OK OK...jag hade ju visserligen lila hår som 17 åring, men det räknas knappt. Jag borde gjort tatueringar, piercingar, supit, knullat, "been bad, bad to the bone". Typ som en tidig livskris. Vid 24. Yee!!!


Kanske faktiskt ska ta och färga håret - men inte grönt. Kanske lite mörkbrunt eller så. Trevlig vinterfärg. Eller?
Imorgon blir det Eeeeesa. Middag kanske? Den stora frågan är ju om de har några köksmöbler? Åh, vill också flytta. Typ jätte nu! En trevlig liten etta i Sollentuna, Solna eller Bromma. Låter inte det som något som skulle passa mig och kiiisarna?

Om man kanske skulle kolla hemnets hemsida, och drömma lite. Sen kanske också kolla ams efter ett jobb med lite mer betalt. Suck.


Fuck...

jag ogillar i allra högsta grad färgen på mina naglar. de påminner mig om den gröna "bålen" igår - som av en händelse är anledningen till att jag blev kalas, har nya spännande blåmärken och sitter på jobbet och försöker att inte må illa såfort jag måste titta på något annat än bordet.

jag tror vi kan konstatera att jag är en människa med synnerligen dåligt omdöme som inte klarar sprit.

som sagt: fuck

RSS 2.0