Är jag verkligen den enda?

Så här på vårkanten när min libido verkar vara lite överaktiv (ehh....eller så har den varit det i ungefär ett år nu - vilket som liksom) har jag börjat fundera på hur jag använder min sexualitet.

Sex är liksom jävligt enkelt, känslor är det svåra. Och för vänner har man känslor, för sexuella partners har man....? Vad? Jag drar mig undan personer som jag har en sexuell relation med, litar inte på att de ska finnas där, lite attityden: detta kan vara sista gången vi knullar så I better make the most of it. Jag letar efter bäst-före-markeringen på relationen.

Samtidigt använder jag sex i dessa relationer för att visa att jag uppskattar dem, jag kan inte säga till människa jag ligger med att jag saknar honom eller att jag ser fram emot att ses - det är alltid: jag är kåt, eller jag ser fram emot att vi ska knulla. Aldrig att jag erkänner att jag faktiskt saknar personen - alltid aktiviteten. Som att erkänna att jag saknar personen eller att personen är mer än bara ett ligg skulle innebär att jag har känslor, och varför skulle det vara så fel att faktiskt gilla och bry sig om personen man knullar?

Det bär mig emot att säga det men i samma stund som jag inleder en sexuell relation finns det en mur: hit men inte längre, kropp inte känslor, sex men inte tillit. Och det är fina människor - jag ligger ju inte med jordens avskum. De förtjänar åtminstone tillit?

Jag blir en dålig vän efter en sexuell relation. Så jag ber om ursäkt redan i förväg.
Det är således bättre att vara min vän, då ber jag om tjänster, förväntar mig att vännen ska finnas där även nästa vecka. Och jag kan faktiskt kläcka ur mig: jag saknar dig.

Oj, vad det sååå länge sen?

Som min älskade T påpekade: när tänkte du uppdatera din blogg då?

Nu.

1. Allt som kunde gå fel med om-målningen av lägenheten gjorde det, jag vill inte ens räkna på hur många timmar jag lagt på skiten men nu är den KLAR. Hatade den helveteshålan av hela mitt hjärta men nu är jag lite stolt - och jävligt rädd om mina väggar. Lavendel lila i sovrummet (kom på sen att det kanske blev lite väl feminint men nu är det försent!) Och vad det är för färg i vardagsrummet, lite isblåt/grönt/mint kanske?!?! Snyggt i alla fall!

Och inget hade varit möjligt utan boss/vännina R och franske M. Stort tack och jag kommer måla vilken vägg ni än ställer mig framför om ni behöver det!!!

Och nej E, det är inte lätt att måla om. Jag har spacklat hela jävla stället och det är fortfarande ojämnheter. Där kommer det hänga tavlor sen. Men nöjd är jag.

2. Det står till och med lite möbler i lägenheten, undertecknad och hennes ärade fader besökte IKEA idag faktiskt. Inhandlade lite smått och gott, och 2 små billy bokhyllor, ett slagbord, två stolar och en bäddmadrass - får väl se när man kan få dit en soffa och säng också.....vilket oturligt nog medförde att min redan smärtande höger handled nu gör ännu ondare. AJ. Jag önskar mig en skruvdragare.

3. Jag har ramlat 2 gånger på inlinesen, i går senast. Turligt nog ramlade jag på rumpan båda gångerna, oturligt nog hade jag publik i form av kollegan M igår kväll. Och har grymt ont i svanskotan idag. Annars är jag KUNG!

4. Lite ledsamt att byta jobb, kommer sakna mina fina kollegor - ja, ni lär väl veta om ni känner er träffade. Kommer också sakna att flörta med kund T. Verkligen verkligen verkligen sakna. Kommer INTE flörta med någon "kund" på det nya stället - det är ett som är säkert!

Vad mer?!?!

5. Sjukt roligt att klättra, underbara P ska ha stort tack för att han introducerade mig för det - ska bara skaffa lite mer stålar sen ska jag nog köpa min en egen sele, har till och med prioriterat det innan en ny mp3 spelare. De du!

6. Längtar efter min släkt, träffade kusin L för bara någon vecka sen...men underbart är kort. Saknar Bänorps-släkten dessutom. Känner mig sådär sjukligt familje-kramig. Det är ju nääääästan så att man börjar fundera på att det kanske skulle vara en poäng att flytta närmare dem om några år. Faster I om typ en vecka...Yes!!!

RSS 2.0